Trist att man blir hemskickad från jobbet.. Men dem vill inte ha mig här när jag mår som jag mår.
Det kan jag förstå. En gråtande tjej med bröst smärtor är inget patienter vill se.
Så jag går hem vid lunch. Försöka sova. Blev bara två timmar i natt. För mycket tankar. För mycket tårar.
Förstörd. Hur kunde jag göra såhär?

Jag måste i allafall hem, örjan vill tydligen prata med mig.. han vet! Åh jag orkar inte, jag vill bearbeta detta själv.
Jag vill inte höra någons ord "livet går vidare" .. för det vill inte jag! Jag vill inte vara utan. Jag vill ha.


Jobbet går väl hyffsat bra hittills i allafall.. Men jag är trött.
Och ledsen. Har ångest. Och ångrar att jag inte sagt något tidigare.
Jag har förstört det finaste i mitt liv. Mitt livs största misstag har jag gjort, jag har förlorat allt.
Men jag ska göra allt för att vinna tillbaka det, det vill säga dig. För jag vill tillbringa resten utav mitt liv med dig! M <3 forever